Det ekumeniska året 2025 – i backspegeln
I januari 2025 skrev vi om det ekumeniska jubileumsår som då stod för dörren – året som markerade 1700 år sedan Nicaea och 100 år sedan Söderbloms Stockholms-konferens. Året blev annorlunda än många trodde. Här är en återblick på vad som hände – och vad jubileet trots allt lämnade efter sig.

I januari 2025 skrev vi om det ekumeniska jubileumsår som då stod för dörren – året som markerade 1700 år sedan Nicaea och 100 år sedan Söderbloms Stockholms-konferens. Året blev på flera sätt annorlunda än vi förutspådde. Här är en återblick på hur jubileet faktiskt blev – och vad det lämnade efter sig.
Vad betyder "ekumenik"?
Ekumenik kommer från det grekiska ordet oikouménē, som betyder "hela den bebodda världen". Inom kristendomen syftar det till strävan efter enhet mellan olika kristna kyrkor och samfund. Ekumeniken har sina rötter i Jesu bön i Johannesevangeliet: "Må de alla vara ett" (Joh 17:21). Trots skillnader i teologi, liturgi och tradition har den ekumeniska rörelsen som mål att återspegla denna enhet genom dialog och samarbete.
Varför var år 2025 speciellt?
Tre stora anledningar gjorde 2025 unikt:
1700-årsjubileet av det första konciliet i Nicaea. År 325 e.Kr. sammankallades det första ekumeniska kyrkomötet i Nicaea, i nuvarande Turkiet, av kejsar Konstantin. Mötet var avgörande för att formulera den kristna trosbekännelse som idag är känd som den nicenska. Jubileet gav kyrkor en chans att reflektera över sin gemensamma teologiska grund.
100-årsjubileet av den ekumeniska konferensen i Stockholm 1925. År 1925 sammankallade den svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom Universal Christian Conference on Life and Work – över 600 deltagare från 37 länder. Konferensen blev en startpunkt för den moderna ekumeniska rörelsen.
En förstärkt strävan efter synlighet och enhet. Påve Franciskus stödde aktivt en ekumenisk agenda fram till sin bortgång våren 2025 och hade uttryckt en tydlig önskan om att fira 2025 som ett "jubelår av enhet".

Kyrkorna i Sveriges kristna råd tog tillsammans fram denna bön inför jubileumsåret – Tid för Guds fred.
Nyckelpersoner och organisationer
Påve Franciskus. En drivande kraft bakom ekumeniska initiativ. Han bad om "konkreta gåvor av enhet" inför jubileumsåret. På annandag påsk, 21 april 2025, avled på Franciskus.
Påve Leo XIV. Vald 8 maj 2025 som Franciskus efterträdare och den förste påven född i Nordamerika. Det blev han som genomförde årets största ekumeniska gest – pilgrimsfärden till Iznik i november.
Nathan Söderblom. Den svenske ärkebiskopen som organiserade Stockholms-konferensen 1925 och tilldelades Nobels fredspris 1930 för sitt arbete med att förena kristna kyrkor.
Kyrkornas Världsråd (KV). Grundat 1948 för att främja kristen enhet och social rättvisa. KV spelade en samordnande roll i de ekumeniska evenemangen 2025.
Ortodoxa kyrkor. Flera ortodoxa kyrkor såg jubileet som en möjlighet att förstärka banden med västliga kyrkor – inte minst med tanke på de spänningar som funnits sedan den stora schismen 1054.
Svenska kyrkan. Som medlem i Kyrkornas Världsråd och med en lång historia av ekumeniskt arbete blev Svenska kyrkan en viktig aktör – särskilt under jubileumsveckan i Stockholm i augusti.
Historiska platser och firanden
Nicaea (nuvarande Iznik, Turkiet). Den 28 november 2025 ledde påve Leo XIV en ekumenisk gudstjänst tillsammans med den ekumeniske patriarken Bartholomeus I i Iznik – platsen där det första konciliet ägde rum.
Rom. Vatikanen markerade jubileet under hela året, men huvudgesten flyttades i praktiken till Iznik-resan efter Franciskus bortgång.
Stockholm. Den 18–24 augusti 2025 samlades kyrkoledare och deltagare till en ekumenisk vecka under temat Tid för Guds fred, samordnad av Sveriges kristna råd. Det blev hundraårsfirandet av Söderbloms möte 1925.
Genève. Som huvudkontor för Kyrkornas Världsråd var Genève ett nav för konferenser och seminarier.
Utmaningar och möjligheter
Det ekumeniska året 2025 erbjöd både möjligheter och utmaningar:
Teologiska skillnader. Skillnader i synen på nattvarden, kyrklig auktoritet och kvinnliga präster kvarstod som hinder för full enhet.
Försoningens kraft. Firandet blev en plattform för att överbrygga gamla konflikter.
Digitaliseringens roll. Genom digitala verktyg och sociala medier kunde fler än någonsin delta i diskussioner och evenemang, oavsett geografisk plats.
Det ekumeniska året i backspegeln
Året som inleddes med stora förhoppningar fick en mer dämpad ton än många hade väntat sig. Påve Franciskus avled på annandag påsk, 21 april 2025, och fokus inom Vatikanen flyttades naturligt till valet av hans efterträdare. Den 8 maj valdes Robert Prevost till ny påve med namnet Leo XIV – den förste påven född i Nordamerika. Leo XIV plockade upp jubileumsårets ekumeniska tråd. Den 28 november reste han till Iznik – det forntida Nicaea – och bad där tillsammans med den ekumeniske patriarken Bartholomeus I vid utgrävningarna av Sankt Neofytos-basilikan. "Nicaea uppmanar kristna till enhet som svar på våld och konflikt", som han uttryckte det. Bilden från de två kyrkoledarna sida vid sida vid de tusenåriga ruinerna blev årets mest spridda ekumeniska motiv.
I Sverige firade Sveriges kristna råd hundraårsdagen av Nathan Söderbloms Stockholmsmöte med en ekumenisk vecka 18–24 augusti under temat Tid för Guds fred. Det blev både en hyllning till Söderbloms vision och en påminnelse om att den moderna ekumeniska rörelsen är en svensk arvedel värd att vårda.
När jubileumsåret nu är förbi är det lätt att tänka att det inte rubbade särskilt mycket. Inga nya samfundsöverskridande strukturer, inga dramatiska försoningar etc. Och ändå: den nicenska trosbekännelsen visade sig fortfarande vara något kristna delar över samfundsgränserna – en stark symbol och en grund att stå på för den kristna kyrkan i hela världen.
Kanske var det just detta som var det ekumeniska årets största behållning: en påminnelse om att enhet inte är en konferens eller ens ett avskilt år som invigs och avslutas, utan något som behöver leva i vardagen för kristna över hela världen. I lokala samtal mellan pastor och präst, i gemensamma gudstjänster på orten, i diakonin som hjälper utan att fråga efter samfundstillhörighet.
Några boktips och annat för vidare läsning
Ekumenikens historia av John A. Radano
Nathan Söderblom och ekumeniken av Per Erik Persson
The Church of the Triune God av Lesslie Newbigin
Sveriges kristna råd om Stockholmsmötet 1925: skr.org
Kyrkornas Världsråds hemsida: oikoumene.org
Redaktionen
kyrkjobb.se
Vill du skriva om något intressant i kyrkans värld och få det publicerat här i kyrkjobb.se:s minimagasin Kyrkporten? Mejla info@kyrkjobb.se och beskriv din idé.
Källa: Sveriges kristna råd
Kyrkporten
Ett minimagasin från kyrkjobb.se
Fler artiklar

Löneskillnaderna som formar kyrkans framtid | Kyrkjobb.se
Personal i fristående trossamfund tjänar betydligt mindre än kollegor i Svenska kyrkan. Det visar en ny kartläggning från Tidningen Vision.
23 augusti 2025

Arbeta som präst | Kyrkjobb.se
Prästens uppdrag i Svenska kyrkan handlar i grund och botten om att förkunna och undervisa om kristen tro på ett begripligt sätt.
23 juni 2025

En volontärfamilj till sjöss | Kyrkjobb.se
Familjen Zimmergren har tidigare varit ute med Mercy Ships. Nu är de snart på väg på sin andra resa. Kyrkporten fick möjlighet att växla några ord med Andreas innan de ger sig ut igen i juli.
9 juni 2023
