Halloween och Allhelgona – två olika spår i höstmörkret | Kyrkjobb.se
När oktober blir november möts två traditioner i Sverige: Halloween och Allhelgonahelgen.

Festen som slog igenom på 90-talet
Halloween firas alltid 31 oktober. Rötterna går delvis tillbaka till den keltiska högtiden Samhain – en övergång mellan skördetid och vinter då gränsen mellan de levande och de döda ansågs tunn. I den medeltida kristenheten blev kvällen före Alla helgons dag All Hallows’ Eve (Halloween). I modern tid har firandet utvecklats till maskerader, pumpalyktor och “bus eller godis”. I Sverige slog Halloween igenom först under 1990-talet, då detaljhandeln och populärkulturen gav traditionen fart.
Helgen som vårdar minnen
Allhelgonahelgen har en annan ton. Alla helgons dag i Sverige infaller den lördag som ligger mellan 31 oktober och 6 november (en ordning som infördes i 1953 års helgdagsreform). Dagen lyfter fram helgonen och trons förebilder; söndagen som följer kallas Alla själars dag och ägnas minnet av våra egna döda. I Svenska kyrkan återinfördes firandet av Alla själars dag som särskild dag 1983, vilket förtydligade helgens dubbla fokus: helgonens vittnesbörd och de närståendes minne.
Ljus över kyrkogårdarna
Att tända gravljus under allhelgona är i Sverige en relativt ung sed. Den växte fram under 1900-talet och blev allmänt spridd efter andra världskriget. I dag hör de fladdrande ljusen på kyrkogårdarna till våra starkaste visuella uttryck för sorg och hopp – ett stilla sätt att hålla minnet levande.
Två traditioner sida vid sida
Halloween och Allhelgona lever numera parallellt. Den förra ger utrymme för lek, skräckestetik och gemenskap i kvarteret; den senare rymmer tystnad, bön och ljuständning. Tillsammans formar de ett årsritualt fönster mot livets allvar – där fantasin får härja på torsdagen och eftertanken fördjupas på helgen. I en svensk kontext är det fullt möjligt att både klä ut sig den 31 oktober och vandra bland gravljusen senare samma vecka.
Källor och vidare läsning…
- Svenska kyrkan: “Allhelgonahelgen”, datum och innebörd; samt “Alla själars dag” (söndagen efter). svenskakyrkan.se+1
- Helgdagsreformen 1953 och svensk datumplacering. Wikipedia
- Institutet för språk och folkminnen (Isof): beslut 1983 om Alla själars dag i Svenska kyrkan. isof.se
- Nordiska museet: historik och att ljuständning blev allmän efter andra världskriget. Nordiska museet+1
- Encyclopaedia Britannica: Halloween och Samhain, ursprung och utveckling. Encyclopedia Britannica+1
- SO-rummet och SVT: Halloween etableras i Sverige på 1990-talet. SO-rummet+1
Redaktionen
Kyrkjobb.se
Kyrkporten
Ett minimagasin från kyrkjobb.se
Fler artiklar

Historien om den svenska psalmboken | Kyrkjobb.se
Den svenska psalmboken är inte bara en samling sånger; den är som en krönika över Sveriges andliga språk genom tiderna. Sidorna i psalmboken är fyllda av texter och toner som inte bara berör tro och kultur utan är även betydelsefulla för det svenska språkets utveckling. Det är en speciell bok i den
8 maj 2024

Kyrkan och folkbildningen - är vi på väg mot en fördumning? | Kyrkjobb.se
Kyrkan och folkbildningen - är vi på väg mot en fördumning?
15 oktober 2023

Sexton olika kartor – Vad säger Bibeln egentligen om Israels land?
När den amerikanske Israelsambassadören Mike Huckabee hävdar att Israel har biblisk rätt till territorier från Nilen till Eufrat, väcker det frågor om hur vi läser Bibeln. Men den hebreiska Bibeln ger faktiskt sexton olika beskrivningar av landets gränser – ingen exakt lik den andra.
7 mars 2026
