Kyrkomusiker är ett samlingsnamn för församlingens organister och kantorer. En kyrkomusiker har det övergripande ansvaret för musiken i kyrkan – att planera, leda och utföra musik i gudstjänster och församlingsliv. Det innebär orgelspel vid högmässor, dop, vigslar, begravningar och andra kyrkliga ceremonier, samt att leda kyrkans körer för barn, ungdomar och vuxna. Musiken utgör en central del av gudstjänster och ritualer, och kyrkomusikern ser till att den håller hög kvalitet och passar sammanhanget. Arbetsuppgifterna är både konstnärliga och pedagogiska.
Kyrkomusikern leder församlingssången och musicerar vid kyrkans aktiviteter – från söndagens högmässa till julkonserter, konfirmationer och begravningar. Samarbete med prästerna kring val av psalmer och musikstycken för gudstjänsterna är vanligt, och ansvaret sträcker sig ofta till flera körer som övar regelbundet. Kyrkomusikern engagerar och dirigerar också musiker och sångsolister vid konserter eller större högtider, och kan ge musikundervisning i piano eller orgel. En stor del av arbetet sker bakom kulisserna genom förberedelser.
En vanlig vecka för en kyrkomusiker
För en kyrkomusiker ägnas mycket tid i vardagen åt att öva på orgel och piano, välja körrepertoar, kopiera noter och sätta ihop program till musikgudstjänster och konserter. Inför högtider planeras extra repetitionstillfällen och särskilda musikinslag. Deltagande i församlingsmöten och planering tillsammans med övrig personal säkerställer att musiken integreras väl i verksamheten. En typisk vecka kan innehålla flera körövningar på kvällstid, skolmusikprojekt på vardagar och gudstjänster under helgen. Söndagen är ofta arbetsdag då organisten kan tjänstgöra i flera gudstjänster, ibland i olika kyrkor och det kan bli en del åkande mellan kyrkor i pastoratet. En vardag kan innebära barngrupp där barn upptäcker glädjen i sång och rörelse, eller tid för att arrangera noter och öva in nya musikstycken.
Inom Svenska kyrkan kan en kyrkomusiker vara anställd som organist eller kantor. Organister har vanligtvis längre högskoleutbildning i kyrkomusik, medan kantorer ofta har tvåårig folkhögskoleutbildning med pastoralteologisk påbyggnad. Trots olika utbildningsnivåer arbetar de i stort sett med samma uppgifter. Det råder idag brist på utbildade kyrkomusiker på många håll, vilket ger goda arbetsmöjligheter för nyutbildade.