KYRKPORTEN

Sacos rapport ”Framtidsutsikter” kommer ut årligen och listar i år bland annat präst som ett av framtidsyrkena. Men prästyrket är inte det enda inom kyrkans värld som kommer bli svårt för artificiell intelligens att ersätta. AI förändrar arbetsmarknaden och vi vet inte riktigt var det hela kommer att landa. Men mitt i teknologins framsteg framstår kyrkans kärntjänster – präst, kyrkomusiker, diakon, församlingspedagog, pastor, ungdomsledare, kyrkvaktmästare etc – som något som AI kommer ha svårt att ersätta.

I boken ”Om bön: Brev till en vän” som kom ut 1963 (efter författarens död) tar C.S. Lewis upp en rad frågor om bön och dess roll i det kristna livet. Han gör det genom en serie brev till en fiktiv vän, Malcolm, som brottas med tvivel och frågor kring bönen.

Frälsarkransen är ett radband som har blivit en symbol för andlig reflektion och bön i Sverige. Den skapades av Martin Lönnebo, en framstående svensk präst, författare och biskop. Ibland liknas frälsarkransen vid en livboj. Kanske på grund av de dramatiska omständigheter som ledde till att den kom till.

Det var en kylig dag i februari 1593. Sveriges kyrkliga ledare hade samlats i Uppsala för ett möte som skulle komma att förändra landets religiösa landskap för alltid. Det var här, i Uppsala domkyrka, som Svenska kyrkan föddes ur den katolska kyrkan och blev en nationell evangelisk-luthersk bekännelsekyrka. Men detta var bara början på en resa som skulle inkludera en annan viktig aktör i Sveriges religiösa landskap – frikyrkorna.

Vi vet mer än någonsin. Ändå är kunskapsförakt ett utbrett fenomen i vår tid. I vår tids individualistiska samhälle tror vi att vi vet bäst själva. Nedskärningarna i regeringens anslag till studieförbunden sänder också signalen att det här med bildning är något förlegat. Vi lär våra barn att ifrågasätta och ha ett kritiskt förhållningssätt, men lär vi dem att sätta saker i sammanhang, att reflektera, om gott omdöme, att ha ansvar och inte bara att ha rätt till? Är vi rentav på väg mot en fördumning?