fbpx

Kyrkan och folkbildningen – är vi på väg mot en fördumning?

man reading a book

Dela

Vi vet mer än någonsin. Ändå är kunskapsförakt ett utbrett fenomen i vår tid. I vår tids individualistiska samhälle tror vi att vi vet bäst själva. Nedskärningarna i regeringens anslag till studieförbunden sänder också signalen att det här med bildning är något förlegat. Vi lär våra barn att ifrågasätta och ha ett kritiskt förhållningssätt, men lär vi dem att sätta saker i sammanhang, att reflektera, om gott omdöme, att ha ansvar och inte bara att ha rätt till? Är vi rentav på väg mot en fördumning?

Vi har alltid lärt oss saker. Via trial and error, erfarenheter som lämnats vidare över generationer. Men när började vi bilda oss och utifrån skrivet material hitta kunskap? Vi får gå till Marin Luther och hans tvivel på biktens syndaförlåtelse. I sin övertygelse att det är tron i sig själv som förlåter synd och att det är i bibeln kunskapen finns, hävdade han att varje människa själv måste kunna bilda sig en uppfattning i andliga frågor. För detta krävdes läskunnighet. Detta blev, lite förenklat, starten på reformationen och möjligheten till bildning för de breda folklagren1.

Så kom kyrkan att under ca 800 år vara navet för skolan. Genom ett flertal faser har undervisningsansvaret successivt (med hjälp av 1800-talets folkrörelseiver och efterkrigstidens religionsskepticism) gått över från den religiösa kyrkan till den sekulära staten2. Ordet bildning kom att få en lite snobbig och överklassig klang, något som ibland genljuder än i våra dagar.

Ambitionen att bilda lever i högsta grad kvar inom kyrkan. Av det tio studieförbunden är det två som har kristen anknytning: Sensus och Bilda. Där ges många föreläsningar och kurser, gratis eller till en låg kostnad.

Om man ändå ska försöka sig på att definiera bildning så får det bli med större svepande rörelser. Klart är att det är något mer än kunskap och utbildning. Att det mer handlar om individens personliga utveckling och förmågan att dra egna slutsatser. Ord som ofta nämns är insikt, reflektion, ansvar och sammanhang. Studiefrämjandets tidning Cirkeln har en intressant artikel kring begreppet3.

Sverker Sörlin skriver i sin bok Till bildningens försvar om vikten av ”att veta tillsammans” och att ”dela kunskap”. 

Ellen Key sade: ”Bildning är inte vad vi lärt, utan vad vi har kvar när vi glömt allt vi lärde.”

En annan folkbildningspionjär är Gösta Vestlund. Han hävdade att ”Bildad är den som aldrig kränker en annan människa”.

”Omdöme och ansvar är bildningens frukter. Därför behövs bildning för att hålla ihop ett samhälle som hotas av ökad polarisering”, skriver Jonas Eek i Kyrkans tidning4.

När jag frågar Anna Birgersson Dahlberg, utvecklingschef Bilda, om vad bildning är och varför vi som samhälle ska satsa på den får jag bl.a. följande svar:

Bildning är det kitt som håller ihop ett demokratiskt samhälle och den finns tydligt närvarande inom studieförbundens folkbildningsverksamhet. Bildade människor är reflekterande människor, som ser världen med öppna ögon och inser att den är föränderlig och komplex. Allting kan inte delas in i rätt eller fel, utan varje perspektiv, åsikt eller tanke är en bit i det demokratiska pussel som ständigt behöver läggas på nytt. Bilda fångar exempelvis upp dem som står långt ifrån arbetsmarknaden, de som inte har rätt till eller behöver mer än Sfi för att bli en del av det svenska samhället, de ensamma äldre, unga och människor i hela landet.

Wilhelm Blixt, Kommunikatör på Sensus, svarar så här på samma fråga:

Bildning för mig är ett vidare begrepp än ”kunskap” och ”utbildning”… Bildning sker hela tiden i mötet med den andre och har ett mer sökande anslag. Att vi lär och djupnar tillsammans. Därför handlar inte bildning bara om sakkunskap, utan bildning är också en möjlighet för mig att växa som människa och är ett livslångt lärande. I Sensus säger vi ofta ”möten förändrar människor, människor förändrar världen”.


Christer Nylander, Folkbilda:

Bildning… utgör fundamentet för människans varande och samhällets utveckling. Bildning skapar bland annat meningsfullhet, gemenskap, engagemang, hopp och mental hälsa, och är vägen till kloka beslut alltifrån individuella angelägenheter till internationella överenskommelser.

Så för att sammanfatta: Vi vet att vi lever i individualismens tidevarv och att vi, enligt ovan, förstått att bildade är något vi blir tillsammans. Att vi lär om och av varandra. Att bildning ger oss redskapen att verkligen förstå en annan människa och oss själva, att kunna sätta sig oss in i hennes situation och förstå vad hon och vi tillsammans (och därmed världen) behöver. Är det då inte rimligt att dra slutsatsen att: Vi måste satsa på bildning för att undvika fördumning?

1Svenska kyrkan lyfter begreppet Bildning på bokmässan – Göteborgs stift kultursamverkan

2 Skolans religiösa historia: Om övergången från statlig kristendom till statlig religionskritisk sekularism | FÖRENINGEN SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA // TIDSKRIFTEN VÄGVAL i SKOLANS HISTORIA

3https://www.studieframjandet.se/cirkeln/artiklar/folkbildning-i-samhallet/artikel/vad-ar-bildning/

4Bildning är något som håller oss samman | Kyrkans Tidning

Fler intressanta länkar om ämnet bildning:

Om Sensus studieförbund | Sensus

Välkommen till Studieförbundet Bilda | Studieförbundet Bilda

https://www.sverigesfolkhogskolor.se/globalassets/dokument_fso/vagval-vilja-folkbildning.pdf

https://anekdot.se/ – Anekdot – Det digitala bildningsmagasinet, med bildningspodden.


Mattias Kronstrand
mattiaskronstrand@hotmail.com

townhouse corridor with wire lights

Välkommen till Kyrkporten!

Kyrkporten är Kyrkjobb.se:s nystartade mini-magasin med Mattias Kronstrand som redaktör. Här kommer du att kunna läsa om intressanta saker som händer i kyrkans värld. Ambitionen är att täcka in både sånt som är aktuellt just nu och att hitta de där guldkornen som vi tycker behöver lite mer uppmärksamhet. Ibland med fokus på de som arbetar i kyrkans värld, ibland mer allmänt.

Läs mer »
people on concert

Musiken som väg in i kyrkan

Påskens passionsdrama har passerat. Mängder av gudstjänster, andakter och konserter har genomförts i våra kyrkor. Musiken har varit en bärande kraft, med en inledande glad festmåltid, via djup sorg till en avslutning i glädje. Med den kanske vackraste kyrkomusiken och de finaste psalmerna. Musik som berör, in i själen. Många är de musiker och körer har varit aktiva.

Läs mer »