Folkbildningen är civilsamhällets ryggrad — och vi tror den är framtidens arbetsmarknad

Varje vecka möts hundratusentals svenskar i studiecirklar hos ABF, Bilda, Medborgarskolan, Sensus och de andra fem studieförbunden. Lika många barn, ungdomar och vuxna lär sig något nytt på någon av Sveriges omkring 155 folkhögskolor. Tillsammans utgör folkhögskolorna och studieförbunden en infrastruktur som få tänker på men som få också skulle vara utan. Nu bygger vi på kyrkjobb.se en ny sajt — folkbildningsjobb.se — där alla lediga tjänster inom folkbildningen samlas på ett ställe. Här berättar vi varför.

Vad folkbildningen är — och varför den spelar roll

Den organiserade folkbildningen i Sverige rymmer två spår - studieförbund och folkhögskolor.

Studieförbunden är åtta till antalet, idéburna, utan vinstintresse och verksamma i varenda kommun i landet. ABF har sin arbetarrörelsebakgrund, Studieförbundet Bilda sin kyrkliga, Folkuniversitetet sin akademiska. Sensus växte ur en frikyrklig tradition och Studiefrämjandet ur miljörörelsen. Oavsett profil bygger alla studieförbunden på samma grundidé: att människor lär sig bäst tillsammans, i mindre grupper, utifrån egna intressen och behov. Studiecirkeln är det klassiska formatet — en handfull människor som samlas kring en kör, ett språk, en bok, en hantverkstradition eller en samhällsfråga och fördjupar sig tillsammans över några veckors tid.

Folkhögskolorna är det andra spåret. De finns i hela landet, allt från Biskops Arnö i Mälaren till folkhögskolor i glesbygd. Vissa drivs av regioner, andra av idéburna organisationer som fackförbund, nykterhetsrörelsen eller trossamfund. Equmeniakyrkan driver tio folkhögskolor, EFS driver flera, Alliansmissionen har Mullsjö folkhögskola, Credo har sin fjällgård i Sälen som fungerar som läger- och mötesplats. På folkhögskolan läser man allt från allmän kurs som ger grundläggande högskolebehörighet till yrkesinriktade utbildningar inom journalistik, musik, teater, bistånd eller församlingsarbete. Det som förenar är att utbildningen är fri från läroplanens detaljreglering och att pedagogiken sätter mötet, samtalet och det personliga lärandet i centrum.

Räknar man ihop allt detta blir siffrorna stora. Studieförbunden når runt 400 000 unika deltagare per år. Folkhögskolorna har omkring 110 000 kursdeltagare. Och bakom dessa deltagare finns tusentals anställda och arvoderade medarbetare — kursledare, pedagoger, rektorer, administratörer, kökschefer, drift- och fastighetspersonal, kommunikatörer och projektledare.

En arbetsmarknad som är svår att överblicka

Det är den sista biten som fick oss på kyrkjobb.se att börja fundera. När en folkhögskola i Dalarna söker en ny rektor, eller när Medborgarskolan behöver en kursledare i jakt i Strängnäs, eller när Stadsmissionens folkhögskola söker lärare till sin restaurangutbildning i Stockholm — var annonseras det?

Svaret är: lite överallt.

Varje studieförbund har sina egna karriärsidor. Varje folkhögskola har sin egen rekryteringsflik. Vissa använder Platsbanken, andra inte. Vissa delar i egna nyhetsbrev, andra på LinkedIn, andra bara internt. För den som vill arbeta inom folkbildningen betyder det att man behöver känna till kanalerna i förväg och gå runt och leta på en lång rad webbplatser.

Vi såg samma mönster i kyrkans värld. Det var där kyrkjobb.se började — en samlingsplats helt enkelt. Ett nav. Så att den som söker ett jobb i kyrkans värld slipper leta hos varje stift, pastorat och församling för sig. Erfarenheten är att en specialiserad kanal fungerar annorlunda än de stora generella jobbsajterna. När tjänsterna samlas där intresset finns når vi de personer som faktiskt är nyfikna på branschen — människor som har en kallelse, en bakgrund eller en nyvunnen längtan efter att göra något som betyder något.

Civilsamhället som framtidens arbetsplats

Här ligger också vår bredare övertygelse.

Vi tror att civilsamhället — det vill säga föreningar, trossamfund, folkbildningsorganisationer, idéburna skolor, stiftelser och andra verksamheter som varken är stat eller marknad — kommer att växa som arbetsmarknad under de kommande decennierna. Skälen är flera.

Behovet av mänsklig gemenskap, av platser där människor möts ansikte mot ansikte och lär av varandra, verkar inte minska i takt med att samhället digitaliseras — snarare tvärtom. Ensamheten är en folkhälsofråga. Integrationen behöver mötesplatser. Barn och unga behöver vuxna som ser dem i andra sammanhang än skolan och familjen. Vuxna behöver platser att formuleras tankar om det liv de lever.

Allt det här är precis vad folkbildningen gör. Och allt detta är arbete som i grunden handlar om relationer mellan människor, om pedagogik, om omsorg och om tolkning av tillvaron. Det är arbete som är svårt att automatisera och som kommer att behövas också när mycket annat förändras. En kursledare som får en grupp seniorer att läsa högt för varandra i Valdemarsvik gör något som ingen AI någonsin kommer att kunna göra lika bra. En projektledare som bygger upp en dansverksamhet i Rågsveds, Bredängs och Årstas förortsmiljöer skapar värden som är omätbara. En kökschef på en internatfolkhögskola som varje dag lagar mat från grunden till hundra elever bidrar till en lärandekultur som börjar vid bordet.

Vi tror också att samverkan mellan folkbildningen och den kyrkliga sektorn är större än många tänker på. Många av dagens folkhögskolor har kyrkliga rötter och djupa samarbeten. Mycket av församlingarnas kör-, samtals- och konfirmandverksamhet administreras genom studiecirklar. När folkbildningen går bra, går mycket av det kyrkliga arbetet också bra. När folkbildningens anslag krymper — vilket de har gjort rejält under senare år — märks det snabbt i församlingarna.

Så byggde vi folkbildningsjobb.se

Rent praktiskt bevakar sajten folkhögskolornas gemensamma rekryteringsplattform på sverigesfolkhogskolor.se och alla studieförbundens egna karriärsidor. Vi hämtar in annonser dagligen, kategoriserar dem efter sektor och typ av tjänst — undervisning, ledarskap, administration eller drift och service — och publicerar dem på ett sökbart ställe. För arbetsgivare som själva vill annonsera direkt finns också den möjligheten.

Just nu, mitt i uppstarten hösten 2026, är sajten under uppbyggnad. Sajten kommer att växa i takt med att vi täcker in fler källor, och under 2027 räknar vi med att ha en heltäckande bild av vad som rekryteras i hela sektorn.

Besök sajten — och tipsa gärna vidare

Om du själv funderar på en karriär inom folkbildningen, eller om du bara är nyfiken på vilka slags människor och roller som bär upp den här delen av civilsamhället, är du välkommen att besöka folkbildningsjobb.se. Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha nya tjänster direkt i mejlen. Tipsa gärna vidare till någon du tror skulle trivas i en studiecirkel, i ett klassrum på en folkhögskola eller i administrationen på ett studieförbund. Och om du är arbetsgivare inom folkbildningen — hör av dig så ser vi till att er nästa rekrytering syns där den gör mest nytta.