Halloween och Allhelgona – två olika spår i höstmörkret

“Pumpalykta bredvid tända gravljus på kyrkogård i skymningsljus; kyrka anas i bakgrunden.”

Dela

Festen som slog igenom på 90-talet

Halloween firas alltid 31 oktober. Rötterna går delvis tillbaka till den keltiska högtiden Samhain – en övergång mellan skördetid och vinter då gränsen mellan de levande och de döda ansågs tunn. I den medeltida kristenheten blev kvällen före Alla helgons dag All Hallows’ Eve (Halloween). I modern tid har firandet utvecklats till maskerader, pumpalyktor och “bus eller godis”. I Sverige slog Halloween igenom först under 1990-talet, då detaljhandeln och populärkulturen gav traditionen fart.

Helgen som vårdar minnen

Allhelgonahelgen har en annan ton. Alla helgons dag i Sverige infaller den lördag som ligger mellan 31 oktober och 6 november (en ordning som infördes i 1953 års helgdagsreform). Dagen lyfter fram helgonen och trons förebilder; söndagen som följer kallas Alla själars dag och ägnas minnet av våra egna döda. I Svenska kyrkan återinfördes firandet av Alla själars dag som särskild dag 1983, vilket förtydligade helgens dubbla fokus: helgonens vittnesbörd och de närståendes minne.

Ljus över kyrkogårdarna

Att tända gravljus under allhelgona är i Sverige en relativt ung sed. Den växte fram under 1900-talet och blev allmänt spridd efter andra världskriget. I dag hör de fladdrande ljusen på kyrkogårdarna till våra starkaste visuella uttryck för sorg och hopp – ett stilla sätt att hålla minnet levande.

Två traditioner sida vid sida

Halloween och Allhelgona lever numera parallellt. Den förra ger utrymme för lek, skräckestetik och gemenskap i kvarteret; den senare rymmer tystnad, bön och ljuständning. Tillsammans formar de ett årsritualt fönster mot livets allvar – där fantasin får härja på torsdagen och eftertanken fördjupas på helgen. I en svensk kontext är det fullt möjligt att både klä ut sig den 31 oktober och vandra bland gravljusen senare samma vecka.

Källor och vidare läsning…

  • Svenska kyrkan: “Allhelgonahelgen”, datum och innebörd; samt “Alla själars dag” (söndagen efter). svenskakyrkan.se+1
  • Helgdagsreformen 1953 och svensk datumplacering. Wikipedia
  • Institutet för språk och folkminnen (Isof): beslut 1983 om Alla själars dag i Svenska kyrkan. isof.se
  • Nordiska museet: historik och att ljuständning blev allmän efter andra världskriget. Nordiska museet+1
  • Encyclopaedia Britannica: Halloween och Samhain, ursprung och utveckling. Encyclopedia Britannica+1
  • SO-rummet och SVT: Halloween etableras i Sverige på 1990-talet. SO-rummet+1

Frälsarkransen – en påminnelse om närheten till Gud

Frälsarkransen är ett radband som har blivit en symbol för andlig reflektion och bön i Sverige. Den skapades av Martin Lönnebo, en framstående svensk präst, författare och biskop. Ibland liknas frälsarkransen vid en livboj. Kanske på grund av de dramatiska omständigheter som ledde till att den kom till.

Läs mer »
close up of a wooden cross

Det ekumeniska året 2025

År 2025 markerar ett betydelsefullt kapitel i den globala kristna gemenskapens historia. Detta år har blivit utropat som ett ekumeniskt jubileumsår, en tid för förnyad enhet, dialog och gemenskap mellan kristna kyrkor och samfund. Här på minimagasinet Kyrkporten och Kyrjobb.se vill vi uppmärksamma detta genom att publicera ett antal längre artiklar med koppling till detta speciella år. Vi tar avstamp i grunderna. Häng med på resan!

Läs mer »