fbpx

Kyrkans bokskatter

Dela

I våra kyrkor finns olika historiska skatter. Allt från altartavlor och krucifix till silverkalkar och brudkronor. Men en sak vi kanske inte så ofta tänker på är böcker. Där finns en hel del att hämta. Somliga är så gamla som från 1500-talet.

Titelbladet till boken med Luthers samlade verk i Hult, där prosten Jonas Magni noterat att Gustav II Adolf besökt honom sju gånger under den tid han var kyrkoherde i Gränna.

Äldre böcker är tryckta i handpress och bundna för hand, vilket gör varje exemplar unikt, men det kan dessutom finnas handskrivna anteckningar i dem som upplyser om lokala traditioner eller t.o.m. vittnesskildringar.

Det görs och har gjorts inventeringar i några stift av de böcker som är bevarade i kyrkorna. Det är bokhistorikern Martin Kjellgren och bok- och papperskonservatorn Fanny Stenback som anlitats för uppdraget. Jag fick en pratstund med Martin Kjellgren.

Bokhistoriker inom kyrkan låter som ett lite ovanligt yrke, hur många finns det?
Jo, det kan man väl säga. Vi har hittills varit två personer i Sverige, inom kyrkan, som arbetat med just dessa bokinventeringar. Annars finns det bokhistoriker inom akademin och ABM-sektorn – arkiv, bibliotek och museer. Det har inte funnits inom kyrkan tidigare.

Martin Kjellgren – Bokhistoriker

Ska ni inventera alla stift?
Det är inte riktigt bestämt. Fanny har inventerat Skara-, Strängnäs- och Stockholm stift och jag Linköping, Nu håller jag på i Växjö. Eventuellt är det fler på gång.

Hur ofta blir det spännande?
Inte så ofta tyvärr. Det är många böcker som är återkommande i flera kyrkor. Visst, det är ofta anteckningar i dem, men oftast handlar det om att boken är inköpt för kyrkans medel, vilket datum och för hur mycket. Men på varje ställe hittar man nästan alltid något som väcker lite uppmärksamhet. En väldigt gammal bok eller någon udda anteckning. Mest intressant blir det när det är många anteckningar och dessa beskriver kyrkliga handlingar som skiljer sig från de gängse handböckerna.

Har du varit med om något som sticker ut lite extra?
Ja, mitt favoritobjekt är en handskriven sångbok från Katedralskolan i Linköping som härstammar från 1600-talet. Det är olika handstilar och eleverna hade skrivit sina namn i den, samt ritat karikatyrer av sina lärare. (Här blir redaktören lite till sig då han själv gått på Katedralskolan).

Sedan är det också en stor volym från 1570-talet som jag hittade i Hult, som kyrkoherden Jonas Magni på Visingsö skänkte till sin födelseförsamling. Det är lite som en självbiografi, ett monument över honom själv. Han berättar om sitt liv och sin utbildning, men det mest intressanta är nog hans vittnesskildringar av stångebroslaget och Linköpings blodbad. Den finns just nu utställd på Linköpings Domkyrkomuseum.

Var kan man hitta information om böckerna ni inventerat?
Dels har inventeringen av Linköpings stifts boksamlingar sammanställts till rapporten Upp ur glömskan och dels arbetar vi med att göra en databas. Tanken är att fler stifts boksamlingar ska in i den och förhoppningen är att det så småningom kan bli en nationell databas. Sedan kan man ju förstås också ta sig till kyrkan och se vad det finns för böcker där.

Här kan du läsa mer:

Böckernas ordning WEB.PDF (svenskakyrkan.se)

”Upp ur glömskan” – ny rapport publicerad om Linköpings stifts boksamlingar – Linköpings stift (svenskakyrkan.se)

 Martin Kjellgrens blogg


Mattias Kronstrand
mattiaskronstrand@hotmail.com

Frälsarkransen – en påminnelse om närheten till Gud

Frälsarkransen är ett radband som har blivit en symbol för andlig reflektion och bön i Sverige. Den skapades av Martin Lönnebo, en framstående svensk präst, författare och biskop. Ibland liknas frälsarkransen vid en livboj. Kanske på grund av de dramatiska omständigheter som ledde till att den kom till.

Läs mer »