Jag planerar att skriva något kort och enkelt om Valborg och första maj, i tron att den förra vilar på hednisk grund och den senare på den, i ett historiskt perspektiv, unga arbetarrörelsens. Det visar sig, som så ofta, vara mer komplext än så.
Under förkristen tid tände man eldar som skydd mot magiska krafter och/eller för att skrämma bort rovdjur då man släppte ut sin boskap.
Den kristna traditionen grundar sig på abbedissan Walpurgis som levde under 700-talet och verkade för att kristna Tyskland. Hon helgonförklarades år 870 och blev sankta Walpurgis, eller sankta Valborg som vi säger i Sverige. Till hennes minne uppstod en kult mot onda krafter. För att skydda sig mot häxor började man tända eldar. Traditionen spred sig sedan vidare till andra länder, bl.a. Sverige under 1400-talet.
1:a maj då? Ja, även här finns det en del att borra i. Under fökristen tid ansågs denna dag vara ”den första sommardagen” då djuren släpptes ut på bete, man såg över sina tillgångar och valde ålderman. Denna dag har sedan antiken firats på olika håll i världen till ära för vårens ankomst.
Under medeltiden var första maj en kyrklig helgdag ämnad apostlarna Jakob och Filippos. Den försvann sedan under 1770-talet. 1955 införde katolska kyrkan S:t Josefs dag den 1:a maj, som en dag för att uppmärksamma arbete. Josef var som bekant snickare.
I och med industrialismens framfart växte arbetarrörelsen fram med krav på bättre arbetsvillkor. Den kulminerade i den stora världsomfattande demonstrationen som hölls 1:a maj 1890, huvudkravet gällde ett införande av 8-timmars arbetsdag. Efter det fortsatte arbetarrörelsens kamp för bättre arbetsvillkor och 1:a maj blev deras manifestationsdag. Den blev åter helgdag under 1930-talet, men nu en borgerlig sådan.
Länkar:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Valborgsm%C3%A4ssoafton
https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/forsta-maj
https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/valborgsmassoafton
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/historien-bakom-valborgsfirandet-och-forsta-maj#
Våren är som bekant lynnig och många är de valborgsmässoaftnar som undertecknad stått och frusit på olika firanden. Hemkommen efter ännu en våreld skrevs följande dikt:
Valborgsklagan
Jag står där vid brasan och fryser.
Borde haft rocken i år.
Om elden det sprakar och pyser.
Ur ögat trillar en tår
av rök och av pollen, jag nyser.
Hostande bakåt jag går.
När människor sorlar och myser,
hörs inte kören ett spår.
Trots längtan till majsol som lyser,
vintern som rasat består.
På hemväg jag våndas, ja ryser.
Inser att nu är det vår.
(Ur diktsamlingen Det mesta är inte så viktigt)
