Halloween och Allhelgona – två olika spår i höstmörkret

“Pumpalykta bredvid tända gravljus på kyrkogård i skymningsljus; kyrka anas i bakgrunden.”
Pumpalykta och gravljus i skymning på en svensk kyrkogård – lekfull Halloween möter stilla Allhelgona.

Dela

Festen som slog igenom på 90-talet

Halloween firas alltid 31 oktober. Rötterna går delvis tillbaka till den keltiska högtiden Samhain – en övergång mellan skördetid och vinter då gränsen mellan de levande och de döda ansågs tunn. I den medeltida kristenheten blev kvällen före Alla helgons dag All Hallows’ Eve (Halloween). I modern tid har firandet utvecklats till maskerader, pumpalyktor och “bus eller godis”. I Sverige slog Halloween igenom först under 1990-talet, då detaljhandeln och populärkulturen gav traditionen fart.

Helgen som vårdar minnen

Allhelgonahelgen har en annan ton. Alla helgons dag i Sverige infaller den lördag som ligger mellan 31 oktober och 6 november (en ordning som infördes i 1953 års helgdagsreform). Dagen lyfter fram helgonen och trons förebilder; söndagen som följer kallas Alla själars dag och ägnas minnet av våra egna döda. I Svenska kyrkan återinfördes firandet av Alla själars dag som särskild dag 1983, vilket förtydligade helgens dubbla fokus: helgonens vittnesbörd och de närståendes minne.

Ljus över kyrkogårdarna

Att tända gravljus under allhelgona är i Sverige en relativt ung sed. Den växte fram under 1900-talet och blev allmänt spridd efter andra världskriget. I dag hör de fladdrande ljusen på kyrkogårdarna till våra starkaste visuella uttryck för sorg och hopp – ett stilla sätt att hålla minnet levande.

Två traditioner sida vid sida

Halloween och Allhelgona lever numera parallellt. Den förra ger utrymme för lek, skräckestetik och gemenskap i kvarteret; den senare rymmer tystnad, bön och ljuständning. Tillsammans formar de ett årsritualt fönster mot livets allvar – där fantasin får härja på torsdagen och eftertanken fördjupas på helgen. I en svensk kontext är det fullt möjligt att både klä ut sig den 31 oktober och vandra bland gravljusen senare samma vecka.

Källor och vidare läsning…

  • Svenska kyrkan: “Allhelgonahelgen”, datum och innebörd; samt “Alla själars dag” (söndagen efter). svenskakyrkan.se+1
  • Helgdagsreformen 1953 och svensk datumplacering. Wikipedia
  • Institutet för språk och folkminnen (Isof): beslut 1983 om Alla själars dag i Svenska kyrkan. isof.se
  • Nordiska museet: historik och att ljuständning blev allmän efter andra världskriget. Nordiska museet+1
  • Encyclopaedia Britannica: Halloween och Samhain, ursprung och utveckling. Encyclopedia Britannica+1
  • SO-rummet och SVT: Halloween etableras i Sverige på 1990-talet. SO-rummet+1


Redaktionen
Kyrkjobb.se

Nathan Söderblom – en banbrytande ekumeniker

Nathan Söderblom är ett namn som ofta dyker upp när man talar om den världsvida kyrkan och dess ekumeniska arbete. Som ärkebiskop i Svenska kyrkan under tidigt 1900-tal lade han grunden för en ekumenisk vision som skulle påverka kyrkor och samfund långt utanför Sveriges gränser. I år, när vi uppmärksammar det ekumeniska året i den världsvida kyrkan, är Nathan Söderblom mer aktuell än någonsin. Men vem var han egentligen? Och varför är hans liv och gärning särskilt relevant detta år? Den här artikeln ger en fördjupad bild av Nathan Söderbloms liv, hans bidrag till ekumenik och hur hans arv lever vidare hundra år efter den historiska ekumeniska konferensen i Stockholm.

Läs mer »

Kyrkans bokskatter

I våra kyrkor finns olika historiska skatter. Allt från altartavlor och krucifix till silverkalkar och brudkronor. Men en sak vi kanske inte så ofta tänker på är böcker. Där finns en hel del att hämta. Somliga är så gamla som från 1500-talet.

Läs mer »
townhouse corridor with wire lights

Välkommen till Kyrkporten!

Kyrkporten är Kyrkjobb.se:s nystartade mini-magasin med Mattias Kronstrand som redaktör. Här kommer du att kunna läsa om intressanta saker som händer i kyrkans värld. Ambitionen är att täcka in både sånt som är aktuellt just nu och att hitta de där guldkornen som vi tycker behöver lite mer uppmärksamhet. Ibland med fokus på de som arbetar i kyrkans värld, ibland mer allmänt.

Läs mer »